Varför ska jag skaffa en laddstation eller laddbox?

Att ladda bilen med ett vanligt vägguttag, ett schukouttag, är att betrakta som en reservtank. Något man kan göra i nödfall eller om man inte har tillgång till annan laddning.

Ett Schukouttag är testat för en normalförbrukning i 30 minuter och inte för den höga belastning och långa tid en laddsejour tar. Därför är en riskabel metod som värsta fall kan leda till brand.

Risker med den medföljande laddsladden

Med den enkla laddsladd som ofta följer med bilen från tillverkarna får du ingen övervakning under laddprocessen och risk finns dessutom att det uttag du laddar från är undermåligt installerad. Med en laddstation laddar du säkrare och snabbare än med de 10A som är den maximala strömstyrkan ett schukouttag får ladda med (enligt gällande elinstallationsregler). Det motsvarar cirka 2,3kW laddning, vilket är långsammare än med laddstationer som i regel laddar med hastigheter från 3,7kW upp till 22kW. Laddningen sker med specialkontakter, i europa är det ett så kallat typ 2-uttag, vilket ger en snabbare och säkrare laddning.

Hur snabbt laddar bilen?

Alla laddbara fordon kan ta emot 3,7kW laddning, vilket ger cirka två mils laddning per timme. Flertalet elbilar klarar av laddning med 7,4kW vilket ger cirka fyra mils laddning per timme. En del elbilar klarar 11kW laddning som ger cirka sex mils laddning per timma. Och några få elfordon klarar av 22kW laddning som i sin tur ger cirka 12 mils laddning per timma.

Fördelar med laddstationer

  1. Snabbhet i laddningen.
  2. Dynamisk lastbalansering.
  3. Fast kabel för enkelhet eller med fast uttag.
  4. Säkerhet jordfelsbrytare typ A och DC-detektor för likströmsläckage (enl. kap. 722.531.2.101)
  5. Energimätare för kontroll av energianvändning (krav för att ansöka ladda-hemma-stöd)
  6. Kommunicerar med ljud, ljus, LAN, 3/4G eller wi-fi.
  7. Övervakning och tidsstyrning för laddning medges, vilket ofta är kostnadsbesparande.
  8. RFID kan användas för att ge tillgång till laddning.
  9. Vi rekommenderar och säljer framtidssäkra  och användarvänliga laddare.

Montering

Laddstationer kan monteras inomhus i garage eller utomhus. De allra flesta laddstationer har kapslingsklass IP44 eller högre, vilket innebär gott skydd för väta och fukt. Laddstationerna monteras på väg, stativ, stolpe eller ett fundament. Beroende på miljö som laddstationen ska monteras finns olika hållfasthetsklasser att välja bland.

Laddning med AC eller DC

Vanligaste laddningen är AC-laddning, vilket är den ström som finns i elnäten hemma och på jobbet. Laddeffekten med AC-laddning är mellan 3,7kW och 22kW. Här används normalt laddkontakt typ 2. Snabbladdning sker genom DC-laddning och har en laddeffekt mellan 22kW till 325kW. Vid snabbladdning används normalt CCS-kontakt.

Lastbalansering

Är en skyddsfunktion som hindrar att huvudsäkringen löser ut när effektuttaget blir för stort. Lastbalanseringen går automatiskt in och drar ner laddstyrkan för en eller flera laddstationer om det samtidigt förbrukas mycket ström i andra delar av fastigheten. Laddstationerna får då stå tillbaka och få lägre laddning under en kort tid. För denna funktion krävs att laddstationen är utrustad med en energimätare.

Bidrag att söka

För stunden finns två olika bidragstyper, klimatklivet och ladda-hemma-bidrag. Båda bidragen ansöks hos Naturvårdsverket. Vi berättar gärna mer om de olika bidragen per telefon, men i korthet kan nämnas att klimatklivet (maximalt 15.000 kronor per laddpunkt) i första hand söks företag, bostadsrättsföreningar, fastighetsägare, kommuner, landsting och andra organisationer - och ladda-hemma-bidrag (maximalt 10.000 kronor per laddpunkt och fastighet) söks av privatpersoner eller bostadsrättsföreningar.

2019-09-27 12:55